no, I never asked why


hundra år och hundra timmar hos oscar. plus 20 och raketer. nyår också. jag fattade ingenting, men det blev nog bra ändå, förutom att hanna var för full. och sophie var tvungen att stressa. OCH jag vann i finns i sjön. precis som vanligt. usch, vad konstiga vi är, hela tiden.

whatever

- jaha? vadå DÅ, mår du bättre nu?!  tyst. dumt.

-

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0